But, I will make another attempt at running today, the worst thing that can happen is that I will have to stop and walk home. But I really am restless and need to get out a bit!

Anyway good luck with the 5k, just make sure you pace yourself and it’ll be fine

And congratulations for the pilot license. Well done!!! That must feel wonderful and a really great achievement!

My alps trip is getting scarily close now, and I’m nowhere near as fit as I would have liked, but still – I can carry a heavy sack up hills well enough now to cope, I hope!

Money has a tendency to sort out one way or other. Or at least I hope so in my darker moments of spending!

The Yr Wyddfa was one of the places I wanted to visit when I lived in the UK but never for some reason got around to. To bad about the weather I heard it was some experience on a clear and crisp day in the autumn from another friend to go there.

Is it not said you can see three countries from there, England, Scotland and Wales at the same time if the weather is clear? I believe I saw on the web there is a rail road there as well.

I can vouch for contacts. I use daily throw-away ones especially outdoors. They don’t need care and if you get something in the eye you take it out and then just put a fresh one in. It is possible with some practice to do even in windy and horrible conditions.

Two summers ago I and my sister’s then 13 year old lad trekked to a very old place where people used to live until around 1820′ies. The weather was really bad and I started out with glasses and it was terrible – then I found a pair of contacts packed in my backpack for emergencies and put them in, such bliss!

Spend some time doing a good checkup on the eyes first – it is worth it – after that period you can buy them cheap off the net from your prescription but remember to go back and have a yearly checkup to make sure you are using them right.

I use the Focus Dailies, they work well even though my eyes are a bit on the dry side. There are probably some new materials out there these days that are even better.

Yesterday I finally went up Snowdon (highest mountain in England+Wales) by the hardest scramble route, in the pouring rain with >10m visibility – it was truly horrible, but we couldn’t climb because of the rain so some fitness training was in order. 4.5 hours of wet squelchy, slippery, dangerous torment.

Today I am on a mission to get some contact lenses, after spending hours unable to see through wet glasses. Total pain.

Thanks for the tip with the tape. I have ordered a couple of rolls of sports tabe with zinc oxide adhesive and I think that will help out great!

We have not planned to get to the UK this year but perhaps we might manage a trip next summer if everything goes well

Sounds nice about the house as well, I think this move was a great decision really even if it is perhaps harder to find the same type of work there?

Anyway, thank you for the really kind comments you keep leaving on my blog – I hope it continues to entertain you.

Oh and as for the offer for us to come over – we will definitely take you up on that one sometime. Just bear in mind that it goes both ways – we have a lovely big spare room now that we don’t live in a house the size of a shoebox!

Stockholm Marathon is on Saturday but I think I will pass this year. Perhaps some other time though.

Hope you heal up nicely, injuries like that are so terribly inconvenient especially when you are eager to do something involving physical activity. Perhaps before the winter I might be able to do 15 km runs as well if I keep working out good I don’t think it is completely impossible though it looks rather far away still

Good luck with the Alps. I think they should phear you!
And don’t break anything!!!

Anyway, enough of my self-pitying piffle, you carry on mate, soon you’ll be doing the 5km with ease

Jag är som dig annars, ogillar tävla med andra än med mig själv. Sedan är jag dessutom (vet inte om du är sådan) obotligt usel förlorare och ännu uslare vinnare särskilt om det rör saker som Trivial Pursuit och liknande. Men det är ungefär 15 månader kvar till midnattsloppet 2010 och det skulle vara roligt att starta tillsammans med en god vän i motionsklassen.

Jenny, vad säger du om att vi springer motionsklassen på Midnattsloppet nästa år i augusti?

Jag har sett loppet en gång när jag satt och ölade nere vid Hornstull på en bar

Nu tänkte jag ett mer nyttigt deltagande kanske?

Under förutsättning förstås att det känns bra och sådär men det är ett lopp jag skulle vilja springa och det är 10 km så det är inte orimligt långt att kunna klara det om 15 månader? Inga krav på tid eller placering, bara deltagande och genomförande!

Hittade den här artikeln. Du har följt den till punkt och pricka hittills, och innehåller några grejer till att ta kraft och inspiration ifrån.

Nu känner jag igen av småmusklerna på insidan av knäna, de här stabilitetsgivarna att de är lite småarga så jag kanske måste tagga ner lite igen men vilken jävla skillnad!

I morse så höll jag på att missa tåget för jag gick från plånboken och när jag vände åter så joggade jag hela vägen till stationen med rygga och allt. Utan att vara död. Det är normalt ca 7 min promenad på morgonen när man är trött. Jag joggade det på strax under tre minuter i morse. Kanske var det den extra ansträngningen som gjort knäna lite extra arga idag.

Men skönt är det.

Något annat märkligt som hände var också att halvvägs runt min runda så droppade plötsligt min puls från 155 bpm till 140 bpm. Kändes inte konstigt på något vis egentligen och efter det så låg pulsen hela tiden ca 10 slag lägre i minuter. Det var som om kroppen ställde om sig till nytt läge eller något liknande. Intressant effekt.

I do enjoy biking, it’s just that it requires more equipment than running and the main thing about running is that it is easy to take with you and do anywhere really no matter what. Only thing you really need are good shoes the rest is just bonus. Anything that requires equipment to do requires a certain amount of planning and foresight and that makes it easier to stay on the couch…

Låter bra med ett tioveckorsprogram där, hoppas det går väl!

Jag springer som en komplett galning i 20 minuter, och sen måste jag vila i 5 dagar för att överhuvudtaget överleva tilltaget….

Men nu ska jag själv använda mig av ett 10-veckorsprogram, men i detta fall skall det utmynna i ett kontinuerligt 30-minuterspass, tillryggalagd längd är inte det primära.

Det kommer senare, då jag förhoppningsvis kan ,med jämn takt, öka farten.

Lycka till!

Listen to your body – pain always exists for a reason so don’t underestimate it. A few seconds of over-zealousness and stubborness can potentially lead to huge set-backs from which it is hard to re-gain your initial motivation.

That said, you increased rest/recovery and alternated running/cycling plan sounds ideal. It is always better to keep up some form of lighter and pain free exercise as ‘active recovery’ (whether this be from injury or just generally) as the increased bloodflow encouraged by light cardio is exactly what your muscles and tendons need in order to repair and rebuild (think aching muscles).

Plus if you enjoy the cycling just keep it up for enjoyment’s sake! There’s nothing worse than a feeling of dread at having to go out and exercise (trust me, this is why I’m struggling to get back into running again – I just hate the effort and the boredom!).

Keep up the good work!!

Ring Veronika och boka en tid för stretch och kläm

Jag är lite orolig för knäna. Alltså det gör inte ont men jag känner att de har belastats. Det blev inte värre av gårdagens runda heller utan är ungefär lika som innan jag sprang vilket väl är bra.

Det finns ju förstås risker, jag väger ju ganska mycket och den belastning som knäna utsätts för även under lätt jogg är icke föraktfull. Jag tror inte att de kommer ge efter eller gå sönder – det jag känner är lite som träningsvärk fast i leden alltså det gör inte ont direkt men det känns att något händer, det har “tagit” lite liksom.

Efter lite googling verkar det normalt med lite småkänningar från knän i början av en löpsäsong eller liknande inann lederna har vant sig och jag hoppas att det är precis det som händer nu.

Börjar det göra ont på riktigt går jag till doktorn direkt men det är väl inte så mycket man kan göra – då får jag strunta i löpningen tills jag väger mer normalt.

Är du det minsta rädd för att dina knän ska ge efter så måste du lova att gå till doktorn. Det är de enda knän du har vettu.

Tappa inte farten nu när ni åker iväg.

Already after the first time I was looking forward to the next one and then the next one and… I just hope my knees will hold and I don’t injure myself but the key here is of course not getting too carried away until the muscles, tendons and everything else inside the legs have had a chance to keep up.

Today I now got back from the first lap of week 2. Started out with a 5 min walk warmup and then I was supposed to run 90s then walk 120s but I could not be bothered too much with the stop watch so I set an alarm to go off every 90s alternating between brisk walking and slow jogging every 90 s and keeping that up for the better part of the 3 km for about 25 minutes. Then I had a 5 minute slow walk winding down before getting home again.

Fast lagom är ju alltid bäst hur man nu ser på det och det är väl där man får jobba vidare lite. Att tävla med sig själv är jobbigt eftersom man alltid ligger på en matchande nivå och aldrig får känna sig sådär riktigt överlägsen…

Då får man träna tills man klarar det! Jag tror att jag malde på vecka 1 i 2 eller 3 veckor första vändan. Och fy för den lede så sur jag var, över joggandet, över David som sprang i åttor runt mig, över att jag var tung och hemsk och mjältbrand och ostädat hemma, usch.

Till min stora glädje sen, när jag hade haft ett uppehåll på kanske 1 år pga graviditet och nytt föräldraskap, så behövde jag inte börja om från noll nästa gång. Det var bara att ge sig hän.

Kanske är skillnaden att joggat tar mindre med tid eller åtminstone känns mindre jobbigt att gå igång på. Eftersom promenerandet som regel renderat rätt långa pass och åtminstone en 6 km eller så initialt så känns 3 km jogging inte som någon större fara tidsmässigt. Eller så är det rent psykologiskt fåneri från min sida.

Rent kroppsligt fungerar det både morgon och kväll att träna för mig.

Today I have small aches here and there but mainly in my arms (!) turns out they are involved much more in the running thing than I ever thought about before.

Good to see you here, please stay in touch I linked your blog btw since I love following your funny comments and progress on the climbing. Great video on the absail knots

Jag har gjort min andra runda nu trots förkylning och det gick förvånadsvärt mycket lättare. Begriper inte varför. Utan att ta i för mycket (som sagt förkyld) kude jag ändå öka löpintervallerna något ibland och ändå ta mig runt vid god vigör.

Kan det gå så fort?

Jobbigt när man känner saker är i vägen, det gör jag med i viss mån fast kanske inte riktigt på samma sätt ändå Ställde mig på vågen i går, 104 kg visade den. Det var inte så kul så det måste ordnas med också.

I morgon blir det nästa runda igen så får vi se hur det går då. De jag talat med som peppar säger att i början märker man framsteg efter typ varenda runda och det lär nog behövas I går gick det väl inte fortare än att man kunnat hålla jämna steg med mig om man gick i rask takt men intervallen fick åtminstone upp pulsen rejält. I 206/min om man får tro pulsmätaren.